Poppe, Cornelius / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om offentligt slöseri

11 skräckexempel på svenskt skatteslöseri

Att ”sätta kommunen på kartan”. Det är en uppgift som många lokala politiker tar på stort allvar och gärna satsar stora summor skattemedel på. Det brukar ta en ände med förskräckelse, vare sig det är små eller stora summor som slösats bort, det kan Slöseriombudsmannen intyga.

fPlus har listat elva av de stolligaste slöserierna med våra skattepengar.

En dimmaskin som ska skapa ”trolsk stämning” vid infarten till Landskrona. En uppvärmd sjö som ska locka barnfamiljer att flytta till Smedjebacken. Storsjöcentret som ska locka turister till Svenstavik.

Det är inte ont om kreativa idéer bland landets politiker och tjänstemän. Inte pengar heller. Och det är när de två storheterna möts: idérika politiker och resurser i form av skattepengar, som varningsklockorna börjar ringa. De borde åtminstone göra det och en av dem som tagit på sig uppgiften att larma om kostsamma projekt är Slöseriombudsmannen, SlösO.

– Det finns ofta goda syften i botten när politikerna vill ”sätta kommunen på kartan”. Problemet är den fartblindhet som uppstår och ofta går ut över den ekonomiska kalkylen samtidigt som det skapas en övertro på vad en kreativ idé ska tillföra. Inte sällan är ju dessutom hela idén tokig redan från början men det vill man inte riktigt ta in, säger den nuvarande Slöseriombudsmannen Johan Gustavsson.

SlösO har de senaste åren envist tagit upp fall efter fall där landets politiker slösat skattemedel på tvivelaktiga projekt. Inte sällan är det summor som skenat iväg mot tiotals miljoner men lika illa är det när ett par hundratusen i en liten kommun rinner iväg utan att ge något resultat.

– Det är ingen brist på material om jag säger så. Det verkar vara svårt att lära av egna och andras misstag.

Underhållande slöseri

Underhållningsvärdet i beskrivningen av olika slöserier och den årliga listan över de värsta tilltagen är stort. Men munterheten har ett betydande allvar i botten: Det är allas våra pengar, skattemedel, som ska användas för att utveckla samhället. Det finns en tendens att glömma bort det.

– Vår målsättning är ju att de ska vara lite mer eftertänksamma innan beslutet fattas och pengakranarna skruvas på. Det handlar om allas våra pengar och de ska hanteras varsamt. Vi vet att många av dem vi rapporterar om tycker att uppmärksamheten är besvärande och det ska vara jobbigt när SlösO dyker upp.

Slöseriombudsmannen är dock ingen myndighet med mandat att ställa till rätta och det är idag svårt att utkräva ansvar från enskilda politiker och tjänstemän. En JO-anmälan kan bara göras för sånt som gäller myndighetsutövning och upphandling och offentliga inköp räknas inte som myndighetsutövning. Det enda maktmedel som finns är att göra en EU-anmälan och hoppas på att den tas upp till behandling. Skulle det bli ett fällande utslag går hackordningen sedan från EU till Näringsdepartementet, till den kommun det rör sig om, till de ansvariga politikerna. Som i sin tur inte behöver bry sig om örfilen från EU.

Slöseriet har fått konsekvenser

En ljusning är trots allt det faktum att samtliga politiska partier förra året ställde sig bakom ett förslag om återinförande av tjänstemannaansvaret. Den allmänna meningen var att det måste finnas andra konsekvenser än att veckla ut fallskärmar för dem som redan satt sprätt på ansenliga summor skattepengar. I den nya regeringsförklaringen härom veckan fanns dock inte kravet på tjänstemannaansvaret med längre…

Men faktum är att det finns en politisk rättvisa. I ett flertal kommuner där SlösO och media satt fokus på huvudlösa affärer, har de ansvariga politikerna åkt ut vid nästa val.

Slöseriombudsmannen presenterar varje år en lista över just det årets mest huvudlösa affärer. Genom årens lopp har det skapat en gedigen lista över vansinniga idéer, huvudlösa projekt och ett aldrig sinande slöseri med skattepengar. Här ett urval stolligheter:

Dimmaskinen i Landskrona

Det ska kännas ”trolskt” att komma till Landskrona. I en av infartsrondellerna ställdes därför ett litet troll och ett dimaggregat. Snart sveptes rondell och vägar in i en inte bara trolsk utan också ogenomtränglig dimma. Dessutom blev vägen hal. När trafiksäkerheten hotades stoppades försöket. Men skam den som ger sig. Med ”nya munstycken” var maskinen snart igång igen.

Slöseriet: 200 000

Koggarna som gick på rea i Malmö

Ambitionen var att hjälpa arbetslösa byggnadsarbetare och projektet blev att bygga två koggar. Det är en slags båtar som användes under medeltiden. De skulle sedan bli både ett vetenskapligt projekt, ett hantverksprojekt och huvudattraktionen i ett museiprojekt som snart gick i konkurs. Då skulle koggarna säljas men marknaden för begagnade medeltida koggar var inte glödhet. Prislappen hamnade på 100 kronor. För båda. Projektet i sig hade kostat 138 miljoner.

Slöseriet: 137 999 900

Etanol-Jesus kom och försvann från Örnsköldsvik

I Norra Sverige finns skogar och ur skogar kan man utvinna etanol – ett framtidens bränsle när oljan sinar. De tre kommunerna Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik samlades kring företaget Sekab och drog igång. Det blev ett äventyr över tre världsdelar och en miljardrullning utan motsvarighet i Sverige. När de tre kommunala energibolagen till slut drar i nödbromsen är allt redan försent, pengarna är borta och etanol är fortsatt framtidens bränsle.

Slöseriet: 1, 4 miljarder

De öde hoppbackarna i Falun

Falun fick uppdraget att arrangera skid-VM 2015. Att på det sättet hamna i fokus för en halv värld kan ingen politiker motstå, inte heller de i Falun. Det fanns dock ett krav: Nya hoppbackar. Sagt och gjort utrustades skidstadion i Lugnet med två hoppbackar. Efter två veckors intensivt utnyttjande står de nu oanvända och alltmer medfarna. Antalet aktiva backhoppare i Falun kan nämligen räknas på ena handens fingrar.

Slöseriet: 175 miljoner

Ingen ville se Storsjöodjuret i Svenstavik

Storsjön i Jämtland och Loch Ness i Skottland har en sak gemensamt: båda kan ståta med ett sjöodjur. Att ingen sett det bidrar ju bara till upphetsningen. I Svenstavik bestämde man sig för att bygga ett Storsjöcenter som, enligt kalkylen, skulle locka minst 15 000 turister att titta på den öde sjön och sedan köpa grejor och souvenirer i shopen. Det blev 3 000 personer. Som inte handlade särskilt mycket.

Slöseriet: 9 miljoner

Toppfrys isande affärer i Vänersborg

Köpa billigt och sälja dyrt. Det är lektion 1A i all affärsverksamhet. I Vänersborg gjorde politikerna tvärtom när man i ambitionen att rädda arbetstillfällen köpte en industrifastighet för 17 miljoner. Samtidigt fick ett företag på orten option att köpa fastigheten för 8 miljoner. Oklart varför, men företaget var snabba på att utnyttja optionen. Snart hade de också sålt fastigheten vidare – för 40 miljoner.

Slöseriet: 23 miljoner

Medeltidens värld i Götene

Böckerna om riddaren Arn blev en film som blev en upplevelsepark. Att Götene ligger ett stycke från allfartsvägarna spelade ingen roll. Kommunen köpte in kulisser och rekvisita från filminspelningen och drog igång. Men Medeltidens värld lockade inte tillnärmelsevis de skaror som kalkylen utlovade. Inte ens panikåtgärden att bygga en rosa borg och kontraktera Bert Karlsson på 20 år hjälpte. Efter år av galopperande förluster skrotas hela projektet och allt rivs: ”Det här är inte en satsning som jag tror några av våra politiker är stolta över, sa kommunstyrelsens ordförande när grävskoporna jämnade borgen med marken.

Slöseriet: 100 miljoner

Den varma sjön i Smedjebacken

Värm vattnet i sjön så att det blir badbart året om. Det var idén som skulle locka människor att flytta till Smedjebacken. Överskottsenergi från Ovakos stålindustri på orten skulle ledas ner i sjön Barken och där höja temperaturen med fem grader. Ett värmebad alltså och trots stormande protester baxades idén och projektet igenom. Den något höjda temperaturen i sjön lockade dock inga människor, däremot var fåglarna på orten lyckliga. Värmebadet förvandlades till ett fågelbad.

Slöseriet: 16,5 miljoner

Världens längsta skidtunnel i Bräcke

Bräcke, en av landets minsta kommuner har numera världens längsta underjordiska skidtunnel. Planen var att en privat aktör skulle bygga skidtunneln, men inget privat företag ville vare sig bygga eller driva tunneln. Då byggde och drev kommunen skidtunneln själv. Efter ex månader var anläggningen konkursmässig och kommunen indragen i en invecklad rättslig tvist med byggentreprenören.

Slöseriet: 70 miljoner

Den heta soffan i Uppsala

En vacker gest till stadens invånare, något som livar upp stadsmiljön. Det tyckte stadsbyggnadskontoret att Uppsala behövde. Svaret blev en gigantisk soffa, självlysande, uppvärmd och med plats för 250 personer. Det randiga mästerverket vräker sig nu i ensamt majestät på Forumtorget i centrala Uppsala.

Slöseriet: 12 miljoner

Maten som reser med taxi i Kristianstad

I Kristianstad ligger de två äldreboendena Tollaregården 120 meter från varandra. Det gemensamma köket ligger i en av byggnaderna och 24 portioner mat måste följaktligen transporteras till de som bor i det andra huset. Att använda den överbyggda gångbron som sammanbinder de två fastigheterna var inget alternativ. Istället köpte kommunen in ett taxiföretag som två gånger om dagen kör maten, en resa som med bil blir 350 meter. När kostnaden, 1 500 kronor per dag blev ifrågasatt lyckades kommunen förhandla ner priset till 1 190 kronor per dag. Men att hitta en helt annan lösning är det inte tal om.

Slöseriet: 551 000 per år

Fakta: SlösO

Slöseriombudsmannen lanserades år 2010 som ett gemensamt projekt mellan Skattebetalarna och tankesmedjan Timbro för att uppmärksamma såväl småskaligt som storskaligt slöseri med skattepengar.

Så småningom blev SlösO en fristående del av Skattebetalarna. Genom åren har sju olika personligheter innehaft rollen som SlösO och satt sin egen prägel på arbetet.

Sedan 2018 drivs Slöseriombudsmannen som en institution snarare än en person.

Toppnyheter

Hälsoarbetare i Sydkorea. Lim Hwa-young / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

Expert: Fel att tona ner – ökar risken för en pandemi

Nu riktas kritik mot hur Folkhälsomyndigheten hanterar utbrottet av det nya coronaviruset covid-19, rapporterar TT.

Björn Olsen som är professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet tycker att agerandet skickar fel signaler och säger att WHO är rakare i sin kommunikation än vad de svenska myndigheterna är.

– Det verkar som att man vill tona ned det här till varje pris och jag förstår verkligen inte den strategin, säger Björn Olsen till TT.

Agerandet kan enligt honom leda till att åtgärder vidtas för sent och risken för en pandemisk spridning ökar då.

3 tim
En sjukvårdare med andningsskydd i Libanon. ANWAR AMRO / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Experter eniga: Världen på gränsen till en pandemi

Världssamfundets möjlighet att förhindra att utbrottet av det nya coronaviruset covid-19 utvecklas till en global pandemi minskar för varje dag som går. Det säger professor Paul Hunter, expert på virusutbrottet, till The Guardian.

– Brytpunkten då vi inte längre kan förhindra en pandemi tycks ha kommit mycket närmre de senaste 24 timmarna, säger Hunter, sedan fallen i bland annat Italien och Sydkorea fortsatt att öka.

Anthony Fauci, chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases i USA, håller med om att risken för en pandemi är mycket stor.

– Vi står helt klart på gränsen till det, säger han till CNN.

3 tim
Ett tåg som stoppats på den italienska sidan av Brennerpasset. Matthias Schrader / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Österrike stoppar alla tåg till och från Italien

Österrike har beslutat att stoppa alla tåg till och från Italien för att skydda landet från det nya cronaviruset, skriver Sky News.

Landets inrikesminister sa tidigare under kvällen att ett tåg stoppats vid gränsen sedan två passagerare misstänks ha varit smittade.

I Italien har omfattande restriktioner införts i över tio städer för att hindra att viruset sprids vidare. Person som rör sig in och ut ur det smittade området straffas med böter, skriver The Guardian.

Över 130 personer i landet har bekräftats smittade och tre har hittills dött.

43 min
Läs mer om Coronavirusets spridning
FREDRIK SANDBERG/TT/TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Miljardären om gängvåldet: Allt börjar i skolan

”Min mardröm är att det blir ett rationellt beslut för en 25-åring i Tensta att bli kriminell, för att få högre status och bättre betalt än sina gamla klasskamrater”, säger miljardären Sven Hagströmer i en intervju i Di, och tillägger att ”Vi är jäkligt nära att hamna där”.

Sven Hagströmer är sponsor av flera sociala projekt i förorten. Bland annat är han finansiär av Stiftelsen Läxhjälpens arbete i Tensta Gymnasium och Järvaskolan. Enligt Hagströmer är det varken filantropi eller hårdare straff som gäller om man vill stoppa gängvåldet. I stället bör det satsas på skolorna i de utsatta områdena.

”I de här förorterna är skolan inte bara en läroanstalt, den ersätter till viss del föräldrar som inte kan språket”, säger han till Di. Läxhjälp för alla borde även skrivas in i skollagen. ”När du lämnar skolan ska läxorna vara klara”.

3 tim
Inrikesminister Mikael Damberg (S) i november. Han samtalade med några ordningsvakter innan han presenterade ett 34-punktsprogram mot gängbrottslighet. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Damberg: Rånares föräldrar bär ett mycket tungt ansvar

Föräldrarna till ungdomar som rånar andra unga bär ett mycket tungt ansvar, skriver Mikael Damberg (S) på Aftonbladet Debatt.

”Man kan fråga sig om föräldrar till barn som begår dessa grova brott är kapabla att uppfostra sina barn eller inte – sociala insatser måste sättas in tidigt”, skriver inrikesministern.

Han menar också att ett stort ansvar vilar på kommunala insatser inom skolan och socialtjänsten. Samtidigt lyfter han regeringens satsningar – och varnar för de politiska krafter som han menar använder ungdomsrånen till att skapa ökade motsättningar.

”Det är en farlig utveckling som jag inte vill se i vårt land”, skriver han.

6 tim
Läs mer om Ungdomskriminaliteten
IMF-chefen Georgieva vid G20-mötet i Riyadh. FAYEZ NURELDINE / TT NYHETSBYRÅN
G20-mötet

G20 spår måttlig tillväxt – men virusutbrottet ett hot

G20-länderna spår ett måttligt lyft för den globala ekonomiska tillväxten i år och nästa år, enligt kommunikén efter helgens finansministermöte i Riyadh.

Men samtidigt utgör handelskonflikter, geopolitiska spänningar och politisk osäkerhet fortsatta riskfaktorer, skriver man i uttalandet enligt TT.

Länderna kommer också att utöka bevakningen av risker, inklusive utbrottet av det nya coronaviruset, heter det vidare enligt Reuters.

Även IMF-chefen Kristalina Georgieva varnar för att virusutbrottet kan få negativa effekter för en redan skör ekonomisk återhämtning, skriver AFP.

5 tim
ECB-chefen Christine Lagarde med Federal Reserves Jerome Powell under G20-mötet i Riyadh. FAYEZ NURELDINE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

G20 kör över USA: Ska granska klimatets roll

De övriga G20-länderna körde över USA och nämnde för första gången klimatet i sin kommuniké från mötet mellan ländernas finansministrar och centralbankirer i Riyadh i helgen, rapporterar TT.

Enligt uttalandet ska klimatförändringarnas påverkan på den finansiella stabiliteten granskas.

– I slutändan hamnade det inte i första stycket utan i nionde, och väldigt diskret och indirekt, men det är första gången som ordet kom med i en kommuniké under det här presidentskapet i USA, säger en diplomatkälla enligt nyhetsbyrån.

6 tim
Arkivbild: USA:s president Donald Trump MARIO TAMA / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: USA vägrar se miljön som risk i G20-kommuniké

USA kräver att klimatförändringar stryks som ekonomisk riskfaktor i kommunikén från G20:s pågående finansministermöte, uppger källor för Reuters. Enligt diplomatkällor till nyhetsbyrån övervägde G20 att nämna klimatförändringarna i ett utkast vid det pågående mötet mellan gruppens finansministrar och centralbankirer i Saudiarabiens huvudstad Riyadh.

G20-länderna väntar sig en måttligt stigande tillväxt i år och 2021. På nedsidan finns risker från ”geopolitiska och återstående handelsspänningar och osäkerhet kring penningpolitik och makroekonomiska risker relaterade till miljömässig hållbarhet”, enligt en version av kommunikén som nyhetsbyrån citerar.

Igår 15:31
Läs mer om G20-mötet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer