Vad hände med regeringens mål om att Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i Europa till 2020? Det frågar sig SvD:s politiske kommentator Göran Eriksson i en analys.

Att det ströks nu - ett år innan det skulle vara uppfyllt - ser Eriksson som en konsekvens av den nya överenskommelsen mellan C och L, som aldrig trott på arbetslöshetsmålet.

SVT:s politiske kommentator Mats Knutson kallar arbetslöshetsmålet för regeringens stora paradfråga de senaste fem åren. I Aktuellt säger han:

– Att man tar bort det nu är kanske inte så konstigt, ingen har trott att man ska lyckas. Men i varje regeringsförklaring och i varje budgetproposition sedan valet 2014 har det varit med, nu är den - borta.

”Spelar statsminister Stefan Löfven hela svenska folket ett spratt? Försöker han medvetet provocera sina liberala stödpartier och den borgerliga oppositionen? Det hade man kunnat tro – om det inte var för att alla partiledare förutom Kristdemokraternas Ebba Busch Thor verkar vara helt oberörda”. Catarina Kärkkäinen på Smålandspostens ledarsida skriver om överraskningen i att Anders Ygeman återvänder till regeringen och blir ny energi- och digitaliseringsminister.

Kärkkäinen ställer sig frågan ifall regeringens tillsättandet kan tolkas som någonting annat än en direkt provokation?

Statsminister Stefan Löfven har i och med regeringsbildningen gått från medioker till en historisk S-ledare. Det skriver DN:s Ewa Stenberg i en analys om dagens regeringsskifte.

Hon menar att Löfvens styrka som ledare ligger i att han är en skicklig förhandlare som spräckt blockpolitiken och trots ett uselt valresultat lyckats bilda regering.

SvD:s Göran Eriksson menar att en risk för den nya regeringen blir de liberala reformer som ska ske på främst arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons område.

”En lättnad för just Ylva Johansson är möjligen att regeringens arbetslöshetsmål – som den ser ut att missa – inte nämndes i den här regeringsförklaringen”, skriver han i sin analys.

Miljöminister Isabella Lövin (MP) och SD-ledaren Jimmie Åkesson debatterade dagens regeringsförklaring i SVT:s ”Aktuellt”.

Åkesson menar att regeringen har svikit flera av sina vallöften och att Löfven i regeringsförklaringen ”lovade allt till alla”.

I debatten tog man även upp migrationspolitiken och frågan om familjeåterförening.

– Det är viktigt för en effektiv etablering i samhället, om man har skilts från sina allra närmaste har man svårt att satsa och etablera sig i Sverige, sa Isabella Lövin i programmet.

Åkesson håller inte med:

– Det är ett allvarligt steg i fel riktning, integrationsproblemen beror på att invandringen har varit för stor, sa han.

Sven Erik Bucht (S) ersätts som landsbygdsminister av Jennie Nilsson (S) efter fyra år på posten.

I en skriftlig kommentar till Norrbottens Media säger Bucht att han är 65 år och har varit aktiv i rikspolitiken i 17 år:

”Det har varit en fantastisk tid med mycket arbete och ett väldigt högt tempo. Nu är det dags att släppa fram yngre förmågor och dra ned lite på tempot".

Nu planerar han att fortsätta att arbeta för att stötta den yngre generationen på lokal nivå i Norrbotten.

Sveriges nya EU-minister Hans Dahlgren röstade ja till EMU när det begav sig. Och han är fortfarande för införandet av euro i Sverige, säger han till SvD Näringsliv.

– Det är verkligen inte aktuellt för Sverige att söka medlemskap i dagsläget och så länge det finns en så tydlig opinion i Sverige mot detta så är frågan inte aktuell.

Donald Trumps advokat Rudy Giuliani backar från sitt uttalande om att Trump skulle ha haft samtal under slutet av presidentvalskampanjen om att bygga ett Trump Tower i Moskva, skriver CNN. Nu säger Giuliani att presidenten inte har någon minnesbild av om diskussionerna fortsatte fram till valet.

”Mina senaste uttalanden om samtal mellan Michael Cohen och dåvarande presidentkandidaten Donald Trump under kampanjen 2016 om ett potentiellt Trump-projekt i Moskva var hypotetiska och inte baserade på konversationer jag haft med presidenten”, säger Giuliani i sitt nya uttalande.

Kamala Harris valde att ge beskedet att hon ställer upp som presidentkandidat 2020 på den symbolladdade Martin Luther King-dagen, när USA minns arvet efter medborgarrättskämpen.

Hon är den senaste att ansluta sig till en växande skara av presidentkandidater i ett parti som blir allt mer ickevitt och där kvinnor tar en allt större roll, skriver Washington Posts politikreporter Matt Viser.

Majoriteten av de demokrater som hittills gett sig in i leken har redan tidigt i sina kampanjer uttryckliggen vänt sig till svarta grupper, konstaterar NPR:s Asma Khalid. Och i dag, på Martin Luther King-dagen, håller ytterligare minst ett halvt dussin demokrater som kan tänkas överväga en kandidatur tal. ”Det är ett tecken på hur viktiga de svarta väljarna är i demokraternas primärval.”

Kaliforniensenatorn Kamala Harris är den senaste i ledet av demokrater som vill utmana Donald Trump om presidentmakten i valet 2020.

Hennes kampanjfokus ligger på ekonomisk jämställdhet och minoritetsgruppers rättigheter, rapporterar NPR News.

– Sanning, rättvisa, hederlighet, jämställdhet, frihet, demokrati. Det är inte bara ord. Det är de värden vi som amerikaner värderar och de står på spel nu, säger hon i en kampanjvideo.

Andelen företagsledare som räknar med sämre tillväxt i år än i fjol har ökat till nästan 30 procent, visar en årlig rapport som revisions- och konsultbyrån PWC tagit fram inför Davos-mötet, rapporterar TT.

"Aldrig förr har så många svarande skiftat från hopp till avmattning", skriver PWC.

De svenska vd:arna hör till de mest pessimistiska. Drygt var tredje svensk vd, 34 procent av de tillfrågade, har en negativ syn på tillväxten de kommande tolv månaderna.

Samtidigt har andelen svenska vd:ar som tror på en positiv utveckling rasat med 30 procentenheter till 20 procent. PWC beskriver nedgången som historisk.

"BNP-prognoser för många av världens stora ekonomier sjunker inför 2019. Samma trend syns i Sverige där det mesta talar för att högkonjunkturen kulminerade under första halvåret 2018. Ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas med minskande bostadsinvesteringar, långsammare ökning i sysselsättningsgrad och påbörjade räntehöjningar från Riksbanken", enligt PWC.

PWC:s chefsindex bygger på en enkät med totalt 1 400 företagsledare från 100 länder.

Flera globala ekonomier försvagas under 2019. Ett politiskt instabilt läge på grund av brexit, osäker utveckling i Macrons Frankrike och Angela Merkels kommande avgång gör att eurozonen avvaktar och att tillväxten landar på 1,5 procent. Det spår Nariman Behravesh, chefekonom för IHS Markit, när han redogör för vilka ekonomiska trender som dominerar under året.

Han räknar med att japansk ekonomi står och stampar. Tillväxten stiger marginellt från 0,8 till 0,9 procent. Kinas ekonomi fortsätter nedgången från 2017. Ekonom väntas falla och tillväxten stannar på 6.3 procent för det nya året. Tanken är att bland annat skattelättnader ska få fart på tillväxten, enligt Nariman Behravesh.

Även USA får en lägre tillväxt i år jämfört med föregående. 2018 var tillväxten 2,9 procent i år 2,6 procent.

Nariman Behravesh tror att den amerikanska riksbanken höjer räntan tre gånger under året och följs i spåren av England, Canada, Brasilien, Indien och Ryssland.

Även Internationella valutafonden, IMF, är inne på liknande spår. I en färsk prognos bedömer man att den globala ekonomin expanderar men tillväxttakten minskar. Global BNP bedöms öka 3,6 procent 2019, vilket innebär att prognoserna har justerats ned med 0,2 respektive 0,1 procentenheter jämfört med höstprognosen i oktober, skriver Di.

Den brexitplan som Theresa May presenterade för det brittiska underhuset på måndagen kan knappast beskrivas som en plan B. Snarare var det en upprepning av hennes plan A och därmed är premiärministern tillbaka på ruta ett. Det skriver CNN:s Jane Merrick i en analys, och hävdar att en ”hård brexit” nu är det mest sannolika utfallet.

Enligt Merrick hade May behövt presentera något väsentligt nytt eftersom hennes plan A röstades ned med rekordstor marginal förra veckan.

”För alla som följer den tickande klockan i Westminster var Mays uttalande en extraordinär uppvisning i vägran att byta kurs”, skriver Merrick.

Enligt DN:s Erik de la Reguera står det redan nu klart att den nya planen har liten eller ingen chans att fungera.

”Så varför öppnar inte May för andra alternativ? En förklaring kan vara att hon redan börjat förbereda sig för nyval”, skriver de la Reguera.

Flera bedömare hävdar att Theresa Mays ”plan B” är närmast identisk med det brexitavtal som blev nedröstat i parlamentet förra veckan, skriver Sky News.

Nyhetskanalens politiska redaktör Faisal Islam skriver på Twitter att Mays nya plan påminner starkt om vad som sades för sex veckor sedan.

Sarah Wollaston, parlamentsledamot för Tories, är inne på samma linje:

”Det är som att förra veckans omröstning aldrig ägde rum. Plan B är Plan A”, skriver hon på Twitter.

Theresa May vägrar att utesluta en ”hård brexit”, det vill säga att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal. Det framgår av hennes tal inför det brittiska parlamentet där hon presenterar sin plan B för brexit.

– Vissa vill att vi ska utesluta den möjligheten. Men det rätta sättet att göra det är att godkänna ett avtal med EU och det är vad regeringen eftersträvar.

Labour-ledaren Jeremy Corbyn kritiserar Mays uttalande i en replik:

– May behöver utesluta en hård brexit och sluta att slösa med skattebetalarnas pengar genom att förbereda för ett sådant utfall, säger Corbyn.

Theresa May säger vidare att hon inte tror att det finns en majoritet i underhuset för en andra folkomröstning om brexit.

Premiärministern lyfter också fram den stora knäckfrågan om gränsen mellan Irland och Nordirland. Hon ber parlamentsledamöterna att klargöra vad de vill se för lösning, så att hon kan presentera kraven inför EU.

Skidskytten Hanna Öberg vinner Jerringpriset 2018. Öberg, som tidigare vann bragdguldet, prisades för sitt fenomenala OS med ett individuellt guld och silvret på stafett.

–Jag är helt skakig. Det är helt sjukt. Jag är mer nervös för det här än ett ståskytte om OS-guld, tror jag, säger hon i tacktalet.

Priset, som delades ut för 40:e gången, röstades fram av det svenska folket för årets idrottsprestation 2018. Orienteraren Tove Alexandersson slutade tvåa bakom Öberg.

De första som försvann under kvällen var Tre Kronor och freeskiåkaren Henrik Harlaut. Sedan försvann Björn Goop, Armand Duplantis, Sarah Sjöström och Johan Kristoffersson i den andra gallringen.

Armand Duplantis tog hem två pris på den 20:e upplagan av idrottsgalan, ”årets prestation” och ”årets manliga idrottare”. Duplantis morfar Lars-Åke Hedlund tog emot prisen då stavhopparen befann sig på ett träningsläger i USA.

– Hej, svenska folket. Synd att jag inte kan vara på Idrottsgalan men tack så mycket för priset, sade 19-åringen i en videohälsning.

Vancouvers succésvensk i NHL, Elias Pettersson, tog hem priset för ”årets nykomling”, Pernilla Wiberg blev tilldelad idrottsakademins hederspris och herrlandslagets i fotbolls förbundskapten Janne Andersson vann priset som ”årets ledare”.

Hamnarbetarförbundets strejker hotar att slå hårt mot berörda hamnar vilket i sin tur drabbar de företag som skeppar sina varor. I förlängningen drabbas hela Sverige och alla som är beroende av svensk ekonomi. Det skriver Transportföretagen och Sveriges Hamnar i en gemensam debattartikel i Göteborgs-Posten.

Hamnarbetarförbundets konfliktåtgärder har orsakat kostnader för uppemot 4,5 miljarder kronor bara under 2017, skriver debattörerna och pekar på behovet av att snabbt få ny lagstiftning på plats

”Den svenska arbetsmarknadsmodellen har tjänat Sverige väl och vi har inte råd att förlora den modellen och ersätta den med osäkra förutsättningar”, skriver Mattias Dahl, vd Transportföretagen och Joakim Ärlund, vd Sveriges Hamnar.

Hamnarbetarförbundet har nyligen varslat om strejk på flera hamnar runt om i landet.

Det kommer att skapa stora störningar i hamnarnas arbete vilket kan resultera i att fartyg kan bli liggande till havs under tiden.

– Kan man inte lossa eller lasta så går ju den dagen bort. Det är inte som bussar eller lastbilar som kan gå varje timme, säger Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten till AMN.

– Det här är förödande för svenska företag och för förtroendet för svenska hamnar, säger Tomas Undin, förhandlingschef på Svensk Handel.

Både Hidesten och Undin är frustrerade över det faktum att det finns ett kollektivavtal som ska ge fredsplikt men som Hamnarbetarförbundet valt att ställa sig utanför.

– Det som är självklart på den absoluta majoriteten av arbetsplatser i Sverige, nämligen att när man har tecknat avtal, så gäller fredsplikt, det gäller alltså inte i hamnarna, säger Tomas Undin.