Regeringens flygpolitik får underkänt i en ny undersökning – både när det gäller tillgängligheten och miljön. ”Dagens svenska flygpolitik består till stor del av flygskatten som borde avskaffas”, säger Carl Bergkvist vid Stockholms Handelskammare till fPlus.

Airbus anser att man har möjligheten att utveckla ett utsläppsfritt, regionalt flygplan för uppemot 100 passagerare till tidigt 2030-tal, rapporterar Bloomberg.

Sandra Bour Schaeffer, vd för Airbus utvecklingsgren Exo Alpha, säger att flera olika lösningar kommer att krävas i flygindustrins klimatomställning. Flygplan för längre resor kommer att behöva ta hjälp av flera olika tekniker, menar hon. Airbus arbetar bland annat med hybridlösnignar, ny teknik för mer bränslesnåla motorer och alternativa bränsleslag.

Analytiker från Citigroup skrev nyligen att ”flygskam” är ett högst verkligt fenomen och att kostnaden för att minska koldioxidutsläppen lär stiga långt över flygbranschens nuvarande beräkningar.

Inrikesflygandet minskade med nio procent under 2019. Det visar Swedavias statistik som bygger på det statliga bolagets tio flygplatser, skriver TT.

Utrikesflygningarna sjönk också men inte lika mycket – minus två procent. Totalt sett minskade flygresandet med fyra procent till och från de tio flygplatserna.

Under året som gått har de minskade flygsiffrorna förklarats med bland annat en svagare svensk konjunktur, en ökad klimatdebatt och en införd flygskatt.

Sverigedemokraterna är med 24 procent nu för första gången störst i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter sedan november och gått om Socialdemokraterna, som har backat med 1 procentenhet till 23,5 procent.

KD backar med 1,1 procentenheter och ligger nu på samma nivå som vid valet 2018. Men om det var val i dag skulle SD, M och KD få en majoritet i riksdagen med 177 mandat.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

Förtroendet för Jonas Sjöstedt (V) ökar enligt en ny mätning som opinionsinstitutet Sifo gjort på uppdrag av Expressen.

Vänsterledaren noterar en uppgång med fem procentenheter efter att man i december hotat att fälla regeringen genom ett misstroende. 32 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Sjöstedt, vilket placerar honom på en andraplats bakom KD:s Ebba Busch Thor som får stöd av 36 procent av väljarna.

SD-ledaren Jimmie Åkesson placerar sig på en tredje plats på listan med 31 procent som ger honom sitt förtroende.

Värre ser det ut för Stefan Löfven. 52 procent av väljarna uppger att de saknar förtroende för statsministern vilket är den näst högsta siffran i mätningen efter MP:s Isabella Lövin.

Att Löfven fortfarande sitter kvar och att regeringens budget gått igenom visar att januariavtalet som projekt har överlevt, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson i en analys.

Knutson har tagit fasta på siffror i dagens Novus-mätning som visar att 45 procent av väljarna tror att regeringen sitter kvar medan 32 procent inte gör det. Det kan vara ett tecken på att väljarna inte tror att V kommer vilja göra gemensam sak med SD, M och KD om det verkligen gäller regeringens överlevnad.

”I så fall är regeringens maktpolitiska analys bakom januariavtalet av allt att döma korrekt”, skriver han, och betonar att S, MP, C och L lär få fortsatt svårt att övertyga väljarna om dess innehåll.

SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein lyfter en annan del av mätningen: Att Miljöpartiets väljare är mer negativa än S-väljarna, trots att MP fått igenom mycket klimatpolitik.

– Jag tolkar det som ett uttryck för att deras väljare är tydligt till vänster, säger hon.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) öppnar för att införa någon form av statsstöd till Postnord för att kompensera för de fallande brevvolymerna, skriver DN.

– Ett antal länder har infört kompensation för denna samhällsservice och samhällsuppdrag och det är klart det kan vara aktuellt, säger han.

Enligt Baylan är det tydligt att brevutdelningen framöver inte kommer att bära sina egna kostnader. Alternativen är därmed att låta konsumenterna ta kostnaderna, eller att staten gör det.

Ministern betonar samtidigt att han inte ville föregripa den utredning om Postnords framtid som ska vara klar om cirka ett och ett halvt år.

Regeringen kommer att se över postlagsutredningen för att se hur man kan möta Postnords utmaningar. Det säger energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) till Expressen.

– Det är min uppgift att se till att vi har en bra service i hela landet, säger han till tidningen.

Tidigare i dag sa Postnords vd Annemarie Gardshol till DN att Postnord riskerar miljardförluster om inte lagen ses över, och att man vill ha svar från regeringen senast i sommar om huruvida postutdelningen kan ske var tredje dag eller ej. Ett sådant besked kommer hon inte att få, säger Ygeman till DN.

Postnord vill att regeringen ska se över frågan om postutdelning var tredje dag. Bolagets vd Annemarie Gardshol vill ha svar senast i sommar och menar att ett annat beslut kan innebära miljardförluster för Postnord, säger hon i en intervju med Dagens Nyheter.

Tidningen har tagit del av en rapport som visar att Postnord får ett negativt värde om verksamheten fortsätter som den gör i dag. Skälet till det är att antalet brev minskar medan Postnords uppdrag att dela ut brev till alla hushåll består.

– Den riktningen är ingen nyhet, säger Gardshol.

Riksrättsprocessen har stora brister, Donald Trump har inte gjort sig skyldig till något brott och senaten bör snabbt avfärda anklagelserna. Det är huvuddragen i det försvar som presidentens advokater kommer att presentera.

Trumps juridiska team skickade i dag in en 110 sidor lång lunta till senaten som visar hur argumentationen kommer att se ut när rättegången drar i gång under tisdagen. Enligt advokaterna försöker Demokraterna göra sig av med presidenten, trots att han bara bedrivit normal utrikespolitik.

”Anklagelserna är inte ens nära att motivera ett avskedande av presidenten”, skriver man.

I morgon tisdag inleds den tredje riksrättsrättegången i USA:s historia när åtalspunkterna presenteras i senaten. Rättegången innebär ett problem för de senatorer som vill bli Demokraternas presidentkandidat, skriver Washington Posts Amber Phillips i en analys.

Elizabeth Warren, Bernie Sanders, Amy Klobuchar och Michael Bennett kommer att behöva tillbringa de kommande veckorna i Washington, bara två veckor före nomineringsmötet i Iowa.

”Samtidigt är kandidater som Joe Biden och Pete Buttigieg fria att hålla kampanjmöten i Iowa”, skriver hon.

Ben Jacobs skriver i en analys i New York Magazine att rättegången inte kunde ha kommit vid en mer olämplig tid.

Valdagen den åttonde november 2016 följde inledningsvis manus till punkt och pricka. Under förmiddagen upprepade CNN och MSNBC hur lovande läget såg ut för Demokraterna – vissa strateger spekulerade till och med i om Texas kunde vinnas av partiet – och Hillary Clinton lär ha börjat fila på sitt tacktal.

Lika väntat var Trumpkampanjens återkommande anklagelser om valfusk i flera delstater. Ju längre dagen led och ju fler delstater som tillföll Trump, desto tystare blev anklagelserna om fusk från republikanernas läger.

Demokrater krävde riksrätt under Trumps första år i Vita huset

Istället blev rollerna snart ombytta. Under de efterföljande dagarna demonstrerade tiotusentals missnöjda amerikaner över hela landet. Upprördheten var förvisso stor även efter George W Bushs kontroversiella seger 2000, men vinden mojnade när Bush vann klart fyra år senare.

Det börjar hetta till mellan de demokratiska primärvalskandidaterna inför nomineringsmötet i Iowa den 3 februari. Under lördagen attackerade Joe Biden Bernie Sanders för en påstådd fejkvideo som cirkulerar på nätet.

I videon, som delats vidare av en av Sanders medarbetare, framställs Biden som en anhängare av nedskärningar i pensions- och sjukförsäkringssystemen. Klippen är äkta men visar en ofullständig bild av Bidens ställningstaganden, skriver AP.

– Jag väntar på att hans kampanj ska ta avstånd från videon, men de har inte gjort det än, sa Biden vid ett valmöte på lördagen och krävde en ursäkt från Sanders kampanj.

Den amerikanska tidningen New York Times ledarsida väljer för första gången att ge sitt stöd till två demokratiska presidentkandidater i stället för en i primärvalet.

Efter utfrågningar av kandidaterna har valet fallit på Elizabeth Warren och Amy Klobuchar, vilket tidningen motiverar med att de företräder två olika linjer, en mer radikal och en mer realistisk. Flera av Demokraternas mer intressanta idéer kommer just nu från partiets vänstra falang, enligt New York Times.

Tidningen konstaterar att man i tider som dessa, där Donald Trump är president, behöver vara extra försiktig att förutspå vad väljarna vill ha. Warren beskrivs som duktig på att föra fram budskap och Klobuchar på att sluta överenskommelser.

”Må bästa kvinna vinna”, avslutar ledarredaktionen.

Internationella valutafonden (IMF) sänker sin prognos för global tillväxt i år och nästa år.

2020 ser ut att bli ett knepigt år för världsekonomin – bland annat på grund av politiska händelser som brexit och det amerikanska presidentvalet, skriver AFP.

Nyhetsbyrån nämner att OECD tror på en global tillväxt på 2,9 procent nästa år. Får de rätt i sin prognos är det den lägsta tillväxten sedan 2009. Dessutom måste både investerare och bolag förändra sina klimatstrategier, skriver AFP.

Att allt fler teknikjättar sitter på enorma mängder data ska dessutom utmana fördelningen av välstånd mellan länder och storföretag, enligt nyhetsbyrån.

Riksbanken kommer att tvingas sänka styrräntan till minus igen, tror professor Nouriel Roubini, även känd i finansvärlden som Dr Doom.

Han ser en stor risk för en ny och ihållande global recession och börsras. Det kan även bli fullskaligt krig i Mellanöstern och en hård brexit, varnar han.

Varför ska svenska skattebetalare backa upp ett statligt utbildningsföretag som blöder pengar och konkurrerar ut privata aktörer? Det statliga ägandet av utbildningsbolaget Lernia är helt omotiverat, skriver Jesper Sandström på SvD debatt.

Att en stor statlig aktör går in och konkurrerar redan på en hårt prispressad marknad är ett problematiskt agerande, då det inte verkar inte finnas några garanter att Lernia är pålitligare än privata alternativ, skriver debattören. Trots det har bolaget nyligen vunnit nio upphandlingar, alla utom en på lägsta pris.

Debattören menar att det finns allt för många exempel på hur dålig staten är på att äga och styra företag.

”I dagsläget borde till och med de gråaste av socialdemokrater kunna övertalas till att trycka på säljknappen”, avslutar Jesper Sandström.

Medan privata konkurrenter kämpar för sin överlevnad ber statliga Lernia om mer pengar, skriver Di.

Det är krisen hos Arbetsförmedlingen som gör att det statliga utbildningsföretaget Lernia begär 450 miljoner i aktieägartillskott av staten.

Detta samtidigt som privata alternativ har svårt att klara finanserna. Enligt Di har AF-leverantören Humanus gått i konkurs liksom Gasell-företaget Radix Kompentens, Miroi och Arbetsfabriken. Work for You har genomfört en rekonstruktion.

Di undrar hur Lernias begäran om pengar tas emot av privata konkurrenter.

– Vi har också konkurrenter som har fått kapitalförstärkning, till exempel Yrkesakademin, säger vd Anders Uddfors till Di.

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till landet med sina två barn, rapporterar norska medier. Beskedet kommer vid en presskonferens med partiledare Siv Jensen, som säger att det är det enda riktiga att göra:

– Det har blivit en politik präglat av kompromisser och utan riktning, säger Jensen på presskonferensen.

Det var fallet med den återvändande IS-kvinnan som fick FRP att ta det slutgiltiga beslutet att lämna regeringen.

– Vi kunde ha tagit emot barnen, men vi kompromissar inte med personer som har varit en del av terrororganisationer. Det fick bägaren att rinna över, säger Jensen.

Den tidigare kravlista som lagts fram har Jensen dragit tillbaka.

– Det finns inte längre någon grund för FRP att fortsätta i regeringen. Därför har jag idag meddelat premiärministern att det inte finns någon grund för att lägga fram en förteckning över krav heller, sade Jensen.

FRP har fortfarande förtroende för statsminister Erna Solberg, trots att de lämnar regeringen.

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger att hon respekterar Fremskrittspartiets beslut att lämna regeringen efter bråket om att hämta hem en norsk IS-kvinna och hennes två barn.

Högerpopulistiska FRP var öppna för att hämta hem barnen, varav ett är svårt sjukt, men inte deras 29-åriga mamma. Men Solberg betonar på pressträffen att de inte kunde ta barnen utan att ta med mamman.

– Vi ville inte heller hämta hem mamman till Norge. Men det var inte möjligt att bara hämta den sjuka femåringen, säger hon.

Valet stod mellan att hämta hem alla tre eller riskera att femåringen skulle dö i Syrien.

– Då valde vi att hämta hem dem. Jag har respekt för att FRP har en annan åsikt, säger Solberg.

Fremskrittspartiets avhopp från regeringskoalitionen innebär inte att Erna Solberg måste avgå som statsminister, skriver NRK i en text om vad beskedet innebär för den norska regeringen.

Solberg kommer fortsätta att leda en minoritetsregering som förutom Høyre innefattar Kristelig Folkeparti och Venstre. Man kommer troligen fortsätta söka stöd av FRP i Stortinget, även om man inte längre är bundna att göra detta.

Efter FRP:s avhopp har regeringskoalitionen 61 av 169 mandat i parlamentet.