RUT-avdragen kostar mer än de smakar menar Riksrevisionen i en ny granskning. Men det stämmer inte enligt professor Sven-Olov Daunfeldt. ”De har gjort många konstiga antaganden. Konsekvenserna av deras beräkningar blir absurda”, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Trots att Riksrevisionens granskning av RUT-avdraget innehåller mycket glädjande delar kommer rutavdragets kritiker att använda rapporten för att hälla vatten på sin kvarn, skriver Katrineholms-Kuriren i en ledare.

Enligt granskningen har svartarbetet minskat och i de barnfamiljer som köper städning har inkomsterna ökat mer än i liknande hushåll (inte minst bland kvinnor).

Vidare, skriver ledarredaktionen, har de utrikes födda som verkar i RUT-branschen fått bättre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden än jämförelsegruppen.

”Trots det kommer rutavdragets kritiker att använda rapporten för att hälla vatten på sin kvarn. Bland annat eftersom det beräknas kosta 4,6 miljarder kronor (2017), det är de med högre inkomster som använder det mest och en del som utför ruttjänster är arbetskraftsinvandrare”, skriver Katrineholms-Kuriren.

Riksrevisionens rapport visar att en tredjedel av rutarbetarna ofta kommer från länder i Europa. Det är en effekt som ingen tänkt på, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson till TT.

– Många har trott att det skulle vara ett bra sätt att få nyanlända kvinnor i arbete men det verkar ju inte alls ha haft den effekten, säger hon.

Andersson påpekar att de flesta är arbetskraftsinvandrare från Östeuropa. Trots kritiken tänker finansministern utöka rutavdraget tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna som en del av januariöverenskommelsen.

I en intervju med SvD Näringsliv utvecklar hon kritiken:

– Det här visar att när både ekonomer och politiker hävdar att skattesänkningar är självfinansierade då ska man dra öronen åt sig och verkligen studera siffrorna mycket, mycket noggrant.

Utredningen om mordet på Olof Palme kommer läggas ner, enligt uppgifter till Aftonbladet. Tidningen skriver att misstankarna riktas mot en avliden person som inte är Christer Pettersson. Det ska handla om en man som förekommit i utredningen tidigare och som åklagaren tror är ansvarig för mordet.

Tidigare i dag meddelade åklagare Krister Petersson att ett åtal kan väckas inom fem månader, men att utredningen läggs ner om så inte sker. Han sa också att det finns ”högintressanta spår” i utredningen, men han ville inte säga om det lutade åt ett åtal eller att förundersökningen läggs ner.

Under det senare året har det hållits nya förhör i utredningen om mordet på Olof Palme, och flera av dem har handlat om den så kallade Skandiamannen. Det rapporterar Expressen i samband med att Palmeåklagaren Krister Petersson i dag sagt att ett åtal kan väckas inom fem månader – annars läggs utredningen ner.

Tidningen uppger att man talat med ett nyckelvittne från den plats där Palme sköts. Vittnet säger att utredarna ställt frågor om Skandiamannen under det senaste året. Enligt Aftonbladet skulle Olof Palmes fru Lisbeth Palme ha hörts om Skandiamannen strax innan hon gick bort hösten 2018, men då blev förundersökningsledaren sjuk.

Tidningen skriver att man kontaktats av en person som förhördes om Skandiamannen senast i januari. Skandiamannen var en del av utredningen då han varit i närheten av mordplatsen samtidigt som paret Palme, men han avfördes tidigt från utredningen. Han avled 2000.

Förundersökningsledaren har en god bild av vad som hände när Olof Palme mördades – och det finns troligtvis en ”konkret misstanke” mot en person som är i livet. Den tolkningen gör Johanna Björkman, före detta åklagare och expert, i SVT:s Veckans brott efter att åklagaren Krister Petersson sagt att man är nära en lösning.

– När man ställs inför beslutet att antingen åtala eller lägga ned en förundersökning så bygger ju det på att man har en person att åtala, säger hon.

Kriminologen Leif GW Persson tolkar i stället åklagarens besked som att man tror sig ha hittat en gärningsman, men att den personen är avliden.

Palmeåklagaren Krister Petersson säger till SVT:s Veckans Brott att ett åtal kan väckas inom fem månader, annars läggs förundersökningen ner.

Sedan coronavirusets utbrott i Kina har 351 kritiker av den kommunistiska ledningen tystats. Detta enligt människorättsgruppen Chinese Human Rights Defenders, skriver SvD.

Bland annat har människorättskämpen Xu Zhiyong uppmanat Kinas president Xi Jinping att avgå. Enligt Amnesty International har han gripits av polisen.

Andra kända fall av tystade kritiker är medborgarjournalisterna Fang Bin och Chen Qiushio, som har dokumenterat situationen i miljonstaden Wuhan som sedan flera veckor tillbaka är i karantän. Båda personerna är sedan en tid tillbaka försvunna.

Från och med torsdag inför Ryssland ett inreseförbud mot kinesiska medborgare för att stoppa spridningen av coronaviruset, rapporterar AFP. Inreseförbudet gäller alla typer av resor till Ryssland: arbete, privat, studier och turism.

För några veckor sedan stängde Ryssland gränsen mot Kina efter utbrottet av coronaviruset. Man avrådde även ryska medborgare från att resa till Kina.

Tusentals människor har under två veckor varit fast på kryssningsfartyget Diamond Princess, som ligger i karantän i Japan. Nu höjs kritiska röster som menar att fartyget blivit en ”kuvös” för sjukdomen covid-19, skriver The Guardian.

Fartyget sattes i karantän efter att en passagerare från Hongkong testat positivt för coronaviruset. Experter menar att karantänen kan ha fått motsatt effekt – och gjort det lättare för viruset att spridas mellan passagerarna.

Totalt ska 355 smittade personer befinna sig ombord på Diamond Princess.

Demokraternas presidentkandidat Mike Bloomberg tar sikte på Wall Street med nya skarpa förslag till regleringar, avslöjar New York Times.

Hit hör en skatt på finansiella transaktioner på 0,1 procent och en sammanslagning av bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac. Han vill även skapa en särskild grupp inom justitiedepartementet som ska bekämpa företagsbrott.

Ytterligare förslag är tuffare bankregler i linje med Volcker Rule och som tvingar utlånare att ha mer reserver mot förluster.

Miljardären Michael Bloomberg har kvalat in till Demokraternas debatt i Las Vegas som äger rum natten mot torsdag svensk tid, skriver amerikanska medier.

Bloomberg har blivit allt hetare i Demokraternas primärvalsrejs de senaste dagarna och i en ny mätning från NPR får han 19 procent av det nationella stödet bland demokratväljare. Med det ligger han tvåa efter Bernie Sanders, som får 31 procent.

Michael Bloomberg, en av världens rikaste män, meddelade sin kandidatur sent och valde därför att inte lägga kraft på att kampanja i tidiga delstater. I stället satsar han på att göra bra ifrån sig under supertisdagen den 3 mars.

Demokraternas primärvalskandidater Bernie Sanders och Michael Bloomberg har kastat handskarna. I natt utbytte deras kampanjer förolämpningar med varandra på sociala medier, enligt Reuters.

Efter att Sanders anklagat Bloomberg för att försöka köpa partiets nominering svarade miljardären med att anklaga Sanders anhängare för att använda samma mobbningstaktik som Trump.

”Den här kampanjen kommer inte att tiga still när den får sådana här falska attacker riktade mot sig”, skrev Bloombergs kampanjchef Kevin Sheekey i ett pressmeddelande med rubriken ”Bernies nya ’bro’ ... Donald Trump”.

Sanderskampanjen svarade med att twittra ut en bild på Bloomberg och Trump på golfbanan.

Kommunernas skulder ökar i snabb takt i alla delar av landet och har nu nått rekordnivåer. Det ökar riskerna i den kommunala ekonomin framöver, visar en regional konjunkturrapport från Nordea.

– Kommunernas skulder har aldrig varit så här stora. De senaste tre åren har skulderna ökat snabbast i Västsverige, Östra Mellansverige och Stockholm medan skulden per invånare är högst i Mellersta Norrland, säger Nordeas senioranalytiker Susanne Spector.

På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren.

Samtidigt balanseras skuldsättningen av att tillgångarna också ökar. Däremot utgör en höjd ränta ett hot mot kommunernas budgetar, enligt Nordea.

– Ett sätt att möta högre räntor kan paradoxalt nog vara att låna mer pengar. Det beror på att utrymmet att finansiera investeringar med egna medel minskar om räntekostnaderna stiger och intäkterna inte ökar i samma takt. Annars väntar skattehöjningar eller så måste framtida regeringar skjuta till mer pengar till kommunerna, säger Susanne Spector.

Underlaget för den nya simhallen i Partille beräknas vara klart till sommaren och ett slutgiltigt politiskt beslut väntas fatta i november. Exakt hur dyr den kommer bli är inte klart – men kommundirektören Per Bäckström säger till GP att den slutgiltiga prislappen kan närma sig en halv miljard.

– Vi tittar på anläggningar i omgivningen och då hamnar vi nära 450 miljoner. Och det är en stor investering, säger han.

Anläggningen ska vara familjeinriktad med fokus på friskvård. Något äventyrsbad kommer det inte bli tal om.

– Man ska kunna gå dit och må bra och träna. Anläggningen ska också svara upp till våra behov av skolsim, säger Per Bäckström.