Riksbanken har stirrat sig blind på inflationen och ignorerat sidoeffekter, menar ekonomen Kerstin Hallsten, som själv har jobbat 26 år på Riksbanken. Företag som inte har gjort hemläxan ligger illa till.

Riksbankens räntehöjning i december var endast en engångsföreteelse, bedömer danska Nykredit i en analys. Det skriver Affärsvärlden.

"Sedan i december har statistiken försämrats ytterligare och det fönster som tidigare stod på glänt för ytterligare räntehöjningar är enligt oss nu stängt. Vi tror inte att Riksbanken höjer räntan ytterligare, vare sig 2019 eller 2020", skriver Nykredits chefekonom Tore Stramer.

Han påpekar att utsikterna för den svenska ekonomin försämrats på sistone. Ett stort exportberoende gör Sverige sårbart för avmattning i världskonjunkturen och inhemskt har detaljhandeln överraskat svagt, skriver Affärsvärlden.

Ytterligare faktorer är att nedgången på bostadsmarknaden tydligt har dämpat byggaktiviteten. BNP sjönk under det tredje kvartalet och mycket tyder på att BNP sjönk även det fjärde kvartalet, skriver Affärsvärlden.

Finansminister Magdalena Anderssons uttalande om fler höjda skatter har satt samarbetet mellan S, C, L & MP i gungning. Bråket mellan Socialdemokraterna och Centerpartiet har tydliggjort att partierna gör väldigt olika tolkningar av vad som står i Januariöverenskommelsen. Dagens Industri rapporterar.

Centerpartiet står kvar vid Annie Lööfs löfte om sänkta skatter, något som Andersson avfärdade i sin intervju med Dagens Industri. C bemöter Anderssons planer om att minska inkomstklyftorna med hjälp av kapitalskatter, genom att åter igen avfärda en förändring av 3:12 reglerna.

– Jag kan konstatera att det här inte är någon ny åsikt från socialdemokratin, men vi har stoppat det förr och om så krävs kommer vi att stoppa det igen, säger Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet, till Dagens Industri.

Bråket har lett till kritik från flera håll. Både från näringslivet och från Moderaterna, som ställer sig tveksamma till att förhandla om en ny skattereform med partierna, skriver DI.

Alla alternativ kommer att utvärderas när förhandlingarna om den skattereform som utlovas i Januariavtalet inleds, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till SvD Näringsliv.

Precis som Stefan Löfven gjorde i helgen öppnar hon för att höja någon av de sex skatterna på kapital. Syftet är att motverka de ekonomiska klyftorna.

– Det vi har sett under de senaste åren är att inkomstklyftorna har ökat, det är inte i huvudsak arbetsinkomster som ligger bakom det, utan i huvudsak kapitalinkomster, säger Andersson till SvD.

Precis som statsministern vill hon heller inte gå in på vilken av skatterna som kan komma att höjas.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

En av nackdelarna som de senaste årens högkonjunktur har fört med sig är en ökande risk för straffbeskattning av Sveriges entreprenörer. Det menar Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringslivs skatteavdelning, som uppmanar regeringen att minska klyftorna i Sverige med andra medel än höjda skatter.

”Jag hoppas på en tillnyktring i synen på vad som är viktigt i kampen mot inkomstklyftor och arbetslöshet,” skriver Lidefelt i ett inlägg på Svenskt Näringslivs hemsida. Han synar en bristande logik i regeringens strategier för en minskning av inkomstklyftorna, och att man inte tar hänsyn till hur verkligheten ser ut för en stor del av Sveriges entreprenörer.

Vad finansminister Magdalena Andersson inte tar hänsyn till är att de svenska skattereglerna påverkar alla entreprenörer lika. ”Målarna, snickarna, speditörerna och bagarna skulle också få högre skatt. Detta är knappast yrkesgrupper som vaskar champagne på Stureplan tre dagar i veckan.”

Lidefelt ser hellre att regeringen lägger ett större fokus på ökad sysselsättning för att minska klyftorna, utan att straffbeskatta Sveriges entreprenörer.

USA:s president Donald Trump bad den tillförordnade justitieministern Matthew Whitaker att byta ut åklagaren i en federal utredning. Utredningen ska ha gällt Trumps roll i utbetalningar som gjorts för att tysta kvinnor om påstådda sexuella relationer de haft med honom. Det uppger flera källor för New York Times.

Enligt tidningens uppgifter ville Trump att advokaten Geoffrey Berman, en av presidentens allierade, skulle ta över utredningen. Både Trump och Whitaker nekar till att en sådan förfrågan gjorts.

Demokrater reagerade med ilska på uppgifterna eftersom Whitaker när han frågades ut i representanthuset nyligen sa att Trump aldrig har försökt lägga sig i utredningar.

Demokraterna i USA:s representanthus inleder en fullskalig utredning av Vita husets inblandning i planer på att bygga flera kärnkraftsreaktorer i Saudiarabien, skriver amerikanska medier.

Den tidigare säkerhetsrådgivaren Michael Flynn och andra i administrationen ska ha ignorerat upprepade varningar av juridisk och etisk karaktär, enligt en rapport som representanthuset har släppt.

Flynn ska tidigt under Trumps presidentskap ha utövat påtryckningar för att få Trump att godkänna planerna och enligt NBC News motsatte sig tjänstemän som arbetade inom nationell säkerhet förslagen – bland annat på grund av misstankar om Flynns intressekonflikter.

Planerna tycks vara pågående, enligt anteckningar från representanthuset.

Flera tunga jurister är eniga – statliga myndigheter struntar i grundlagen och kör över sina medborgare. Äganderätten åsidosätts när utredningar landar i slutsatsen att kommuner ska få lösa in privat mark utan att ersätta ägarna. Det skriver Entreprenör.

Affärsjuristen Claes Sjölin ser flera exempel på att äganderätten håller på att urholkas.

– Vår grundlag skyddar äganderätten och rätt till ersättning när du fråntas avkastningen. Vår svenska grundlag går före alla direktiv och förordningar som implementerats via EU. I Europakonventionen finns också ett mycket starkt egendomsskydd som till och med är starkare än vårt eget, säger han till Entreprenör.

Flera markägare har stoppats från avverkning av skog med hänvisning till att det inte skulle vara pågående markanvändning.

– Det mest upprörande är att initiativet till att urholka äganderätten tagits av skattefinansierade myndigheter. I stället för att värna den grundlagsskyddade äganderätten har man tagit sig rätten att urholka den, säger Helena Lindahl, riksdagsledamot Centerpartiet till Entreprenör.

I den nya budgeten som klubbades igenom i riksdagen förra året skars anslagen till Skogsstyrelsen ned.

Därför anser sig myndigheten behöva stoppa arbetet med att formellt skydda skog, och markägare som väntar sig ersättning i form av biotopskydd eller naturvårdsavtal får inga pengar på obestämd tid framöver.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Det var chockartat och det kändes som ett svek i och med att vi så många gånger hade fått besked att det inte fanns någon som helst anledning att oroa sig, säger Jenny Karlsson som är en skogsföretagare i Roslagen som drabbas.

Hon och hennes familj får inte avverka skog värd 600 000 kronor eftersom den anses vara skyddsvärd. Det är oklart om och när pengarna kommer att betalas ut.

I förra veckan överklagade staten mark- och miljödomstolens beslut att tilldöma fem markägare ersättning för nekad skogsavverkning. Beslutet kritiseras av Helena Lindahl och Peter Helander (C) som menar att beslutet är ett hot mot äganderätten.

”Utöver stor oro och mycket lidande för de drabbade skogsägarna innebär det även att äganderätten fortsatt utmanas av statliga myndigheter och osäkerheten runt skogsägande kvarstår”, skriver de två politikerna på DI debatt.

Säkerhetsläckan från Vårdguiden 1177 beräknas kunna vara den största dataläckan i svensk historia. Hittills. När de svenska myndigheterna inte kan garantera sekretess är läget farligt. Flera ledarskribenter vill att kravet på ansvarstagande ska bli större.

Lydia Wålsten skriver i Svenska Dagbladet att frågan om IT-säkerhet måste lyftas fram för att öka ansvarstagandet hos svenska myndigheter.

”Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät och Vårdguiden. Regeringen behöver visa att man tar frågan om datasäkerhet på allvar. Både det personliga ansvaret hos tjänstemän som individens makt gentemot myndigheter behöver öka,” skriver Wålsten i SvD.

Dagens Nyheters ledarredaktion pekar på att det finns en naivitet hos svenska myndigheter gällande IT-säkerhet. Och att vi måste kunna ställa större krav på att ansvariga får möta konsekvenser efter säkerhetsläckor.

”Vad gäller Facebook kan man alltid sucka och säga att folk vid det här laget borde begripa att de ger sig in i en smutsig lek och får leken tåla. På den svenska sjukvården måste man ställa betydligt större krav. De ansvariga för haveriet måste möta juridiska konsekvenser,” skriver de i Dagens Nyheter.

Region Stockholm kände till att det fanns rättsliga osäkerheter kring patientuppgifter när en privat aktör har verksamhet utomlands, likt företaget Medhelp som står i centrum för Vårdguidenläckan, rapporterar DN.

I april 2018 beslutade man därför att upphandla tjänsten på nytt. I det nya avtalet förbjuds Medhelp att ha verksamhet i utlandet. Det avtalet börjar gälla i september i år – fram till dess är det det gamla som gäller.

Medhelps underleverantör Medicall har sin verksamhet i Thailand.

När en anställd kopplade in en internetsladd i en dator blev den interna server som miljontals 1177-samtal låg sparade på nåbar för allmänheten. Tommy Ekström, vd på Voice Integrate Nordic AB, säger till DN att det troligtvis är förklaringen till den stora samtalsläckan.

Ekström säger att det finns checklistor kring alla andra system förutom det nu drabbade.

– Det visar sig att även den simplaste hårddisk är nåbar om den ansluts till nätet. Det är ju bara att ta åt sig av detta och säga ”wow, fasiken också”, säger han till tidningen.